25 September

Tack Anna för din fina kommentar förresten:)

Börjat mitt nya jobb i Obbola nu som personlig assistent. Känns bra, hela veckan uppbokad med jobb så att man äntligen chashar in lite! Annars så är livet perfekt. Jag är så lycklig med min man, han är den som gör mig allra lyckligast. Vi håller förövrigt på att söka en lägenhet nu, hoppas att vi får en snart!:)

Göteborg var jättetrevligt, bodde hos min bästa Julia, träffade kusin och massa annat underbart folk!

Happy friday

Resan till götet är bokad, far med min man på onsdag för att hälsa på Julia, kusinen min och Kristoffers syster Tove. Kommer bli en kanonvecka med liseberg, kapten röd samt mycket mer!
 
Ikväll blir det att förtära lite alkohol tillsammans med bästa reb och några fler! kulkul! 
 
 
 
Lagt ut lite saker på tradera nu, bara in och buda!;)  http://www.tradera.com/finding.mvc/itemlisting?ftgnr=2770326  Något fel med länkar på min blogg men länken ligger innan den här textraden ^^ 
 

Det fanns ingen bara du, men jag är lyckligare nu.

Det är otroligt hur mycket saker kan förändras i livet. För ett år sen hade jag aldrig någonsin föreställt mig att mitt liv skulle se som det gör idag. Jag är lyckligare än på länge och jag mår så otroligt mycket bättre. Det är så mycket glädje som måste ut, på en gång. Det är inte förrän nu jag riktigt förstår hur jag mådde under en period som kändes ändlös.Jag började må dåligt redan i november men det var under januari och februari som det eskalerade. Visst alla mår dåligt, och även så hade jag gjort men när känslan aldrig går bort utan bara blir starkare och tyngre så orkar du tillslut inte med det.
 
Jag förstår nu folk på ett helt annat sätt. Det är omöjligt att förstå utan att upplevt det själv, det förstår jag nu. Man kan anta men tillslut blir man less på folk som man själv anser aldrig tycks ryka upp sig. Man förstår inte att det inte går. Det går inte att rycka upp sig. Jag har alltid varit intresserad av psykisk ohälsa och alltid också kunnat en hel del om det. Jag har många människor runt omkring mig i mitt liv som har olika typer av psykiska diagnoser och jag har både sett, hört och funnits som stöd till dessa människor i deras dalar men ändå, ändå har jag ändå inte helt kunnat förstå varför dessa människor aldrig kan ta tag i sina liv.
 
Jag förstår allt nu. Jag har upplevt det. Fick en depression som varade hela vintern samt våren. Det fanns ingenting som var tillräckligt viktigt för att jag skulle kunna orka ta mig upp ur sängen. De få gångerna jag gjorde det fick jag lov att gå och lägga mig igen för att inte gråta. Skolan gick utför och människor tjatade från flera olika håll. Jag antar att folk också pratade bakom ryggen på en pågrund av frånvaro. Människor är experter på det. Jag fick en antidepressiv medicin som gav mig de hemskaste mördrömmar jag aldrig kunnat fantisera ihop och det tog många veckor innan medicinen gav någon effekt. Träffade en psykolog för att lära mig hantera och undvika ångestsituationer men så fort jag gick ut därifrån kom den igen. Praktiken gick inte som jag ville, alltid velat vara på psykpraktik men när jag väl var där klarade jag inte av att hantera andras måenden när jag själv mådde dåligt. Jag bröt ihop framför min lärare, framför min handledare men jag klarade praktiken ändå och det är jag stolt över efter att många gånger tänkt hoppa av.
 
Idag mår jag bättre. Jag har sorterat bort människor som fått mig att må dåligt och har träffat så många nya underbara människor. Jag har haft en underbar sommar och känner mig nu äntligen levande igen! Jag är så tacksam att jag träffat Kristoffer för han är världens underbaraste person. Har aldrig träffat en person som bryr sig så mycket i andras lycka och mående. Han får mig så lycklig den karln!  Med honom kom också en helt ny umgängeskrets vilket jag också är glad över för även dom är underbara människor! 
 
Ja jag vetinte, det här är min blogg, jag får skriva av mig här antar jag. Tankar samlas på varandra och tillslut blir det fullt. Jag måste på något sätt få uttrycka mig och då gör jag det här. En väldigt lång och förvirrande ihopblandad text men på något sätt känns det ännu lite lättare när man lättat på sitt hjärta.
 
 





















 

RSS 2.0